1842 kom folkskolestagdan, vilket innebar att det i varje församling skulle finnas minst en skolad, verkligt godkänd lärare. Skolgången skulle bli obligatorisk.

I Mjöbäcks pastorat tycks man inte kommit ignång riktigt förrän 1845. Den förste läraren blev Nils Johan Strandberg från Stockholm. Han fick 80 kr/kvartal samt 6,5 tunnor råg och 3,5 tunnor spannmål.

År 1850 valdes förförsta gången en fjärdingsman.

Mjöbäcks kyrka byggdes år 1851.

(läs mer om kyrkan här)

År 1860 fick Kinds härad både läkare och vetrinär. Mjöbäcksborna hade dock inte förtroende för någon av dem. Dock gick man 1864 med på att antaga en barnmorska för hela pastoratet. Ett par år senare hade Mjöbäck och Holsljunga barnmorskan i hop. Tanken var att hon skulle bo mittemellan Mjöbäck och Holsljunga, men hon valde att bosätta sig på andra sidan Holsljunga kyrka varpå Mjöbäck avsa sig all befattning med henne.

1901 beslöt kommunen att anställa en egen barnmorska. Hennes lön blev 175 kr/år jämte bostad samt 5kr för varje förlossning.

Före 1862 års kommunalreform var sockenstämman det beslutande organet för socknens både kyrkliga och borliga förvaltning.

Ända till 1875 fanns ett litet fattighus i varje rote.

År 1875 blev sockenstugan vi kyrkan omändrad till gemensamt fattighus för hela församlingen.

1899 blev järnvägen mellan Mjöbäck och Holsljunga klar.

På en kommunstämma 1909 beslöts att kommunen skulle bygga ett särsklit ålderdomshem.

Telefonen kom till Mjöbäck 1911, då den första växel stationen öppnandes med ett fåtal abonneneter. Abonnenterna fick själva bygga ledningarna till växelstationen.

1914 fick Mjöbäck elektrisk ström, då Carl Peterson byggde en turbindriven kraftstaion vid Tornström.

1918 valdes första gången särskild fattigvårdsstyrelse. Tidigare hade fattigvården tillhört kommunnämndens verksamhetsområde.

Posten hämtades en dag i veckan, nämligen lördag.

1950 var idrottsplatesen klar. Den fick namnet Hallevi.

Källa: Boken om Mjöbäck-Älvsered-Holsljunga (1961)